lördag 20 december 2025

Scen 88

"Robert, jag vill veta mer om Kicki som du blev kär i när du var 21 och hon 22."
"Jag och Kicki träffades på Birger Bar på Birger Jarlsgatan i september 1986 och jag blev kär i henne första kvällen."
"Första kvällen redan, du var romantisk och när blev hon kär, eller blev hon inte kär?"
"Angelica, vi var aldrig romantiska."
"Hur länge var du kär i henne?"
"Vi hade en middag på KB en vecka efter att vi träffades och innan KB var vi på Birger Bar igen, vi drack en drink, jag var nervös men hon sa att hon inte märkte det, jag fungerade i alla fall som jag skulle på KB och vi tog en taxi hem till henne i Hägerstensåsen och nästa dag blev vi ihop, jag fick hennes hemnycklar."
"Gud vad romantiskt."
"Hon lämnade mig i december 1986."
"Varför lämnade hon dig?"
"Jag vet inte riktigt, jag missbrukade alkohol och kokain, jag kunde vara mentalt och känslomässigt avstängd."
"Avstängd och kär i Kicki."
"Det fanns alltid nyktra perioder."
"Jag hörde en kvinna säga, i Östermalmshallen på Lucia på Hedvig, att du på 80-talet och 90-talet kunde skina på krogar och partyn."
"Missbrukets glansdagar."
"Vilken glans i benzo?"
"Jag började missbruka stesolid 1995." 
"Och före 1995."
"Endast som downers."
"Dekadens var något naturligt."
"Det var det absolut."
"Kicki visste att du missbrukade."
"Jag drack för mycket alkohol och jag festade för mycket, det visste hon men kokain och stesolid nämndes inte öppet."
"Hur var hennes sätt?"
"Hon var glad och grinig."
"Var hon?" 
"Hon var attraktiv, snygg."
"När slutade du vara kär i henne?"
"April 1987."
"Tänker du ofta på henne?" 
"Nästan aldrig."
"Skönt att höra."
"Det är ingenting idag."

lördag 6 december 2025

Scen 87

"Robert, förföljelse och sinnesrubbad, vilken poäng har du förklarat för Olivia?"
"Förföljelsen mot mig är ett sammanhang och förföljelser i Renegater är förstås ett annat sammanhang."
"Jag hänger med i svängarna."
"Precis."
"Många jag möter som vet vem du är vet inte om förföljelsen mot dig."
"Emelie, dom läser inte det jag skriver."
"Andra jag möter vet vem du är och läser det du skriver."
"Ingen tror jag är sinnesrubbad."
"Självklart inte."
"Men jag skulle aldrig förklara förföljelsen mot mig för någon som inte vet vem jag är, inte läser det jag skriver, mina förklaringar kanske skulle bli avfärdade, ja, sinnesrubbat, liksom."
"Jag ska läsa Renegater?"
"Läs Gentlemen eller Gangsters."
"Jag läste Twist."
"Okej."
"Både verklighet och fiktion i Renegater?"
"Uppenbart." 
"Det är mycket med det här, om man säger så och så säger jag."
"Och mer är det."